torsdag 26 juli 2012

I Lund lever Kulturen

Kulturhistoriska förenigen för södra Sverige grundades för 130 år sedan av Georg Karlin. Tio år senare - bara ett år efter Skansen - kunde Kulturen invigas som världens andra friluftsmuseum. Sedan dess har Kulturen byggts ut och utvecklats kontinuerligt.
Från några tiotal föremål har samlingarna ökat till mer än en kvarts miljon föremål och en miljon arkeologiska fynd.
Georg J:sson Karlin hade ståndssamhället som utgångspunkt för att skildra södra Sveriges kulturhistoria.

Det fanns många gamla hus bevarade som var intressanta att förvärva. Skansens grundade Artur Hazelius var dock i början en överlägsen konkurent eftersom han var skickligare på att tigga pengar. Adel, präster, borgare och bönder från stadskvarter och torpmiljöer, hem för fattiga och rika finns nära varandra i flera kvarter mellan gräsmattor och trädgårdar. De flesta husen är från 1700- och 1800-talet men det finns spår från mycket äldre tider.
Kulturen blev till slut mer än ett friluftsmuseum, i tidens strävan att visa allt man hade, kom helheten att bli som både Skansen och Nordiska museét i förening. Man går in i ett gammalt hus med ursprunglig miljö i rummen, och en trappa upp får man se en modern utställning om något helt annat.
Historiska utställnigen i det stora Vita entréhuset spretar åt många håll från en exposé över medeltiden till Kina, modernismen och koncentrationsläger. I Allmogehallen finns uråldriga interiörer från skånska bondstugor.
Det finns även byggnader som innehåller olika samlingar, glas, porslin, silver eller textil till exempel. Keramiksamlingen hör till de största i Norden.

 Många av stadshusen rymmer flera olika utställningar.
Ibland sticker det pedagogiska anslaget lite väl mycket i ögonen. Det är svårt att sovra i mängden av intryck när man inte vet vilket barnvänligt arrangemang som kan dyka upp runt hörnet. De gamla bevarade husen känns,trots att de är rekonstruerade,mer autentiska oavsett om väggarna är klädda med dyrbara tapeter eller gamla tidningar.


Den kanske mest imponerande är Thomanderska gården som byggdes i Lund för en professor 1814 men som fått sitt namn efter Johan Henrik Thomander som bodde där 1833-1851. Hans dotter köpte huset när hon var över 80 år gammal och skänkte sitt barndomshem till Kulturen.
De olika rummen återställdes som hon mindes dem, delvis med hennes egna möbler.
På bilden syns biskopen/professorns bibliotek.
Kulturen har så mycket att erbjuda att man nog måste återvända många gånger för att kunna välja vad man vill se och lära av. Det roligaste är att man ofta blir överraskad av något oväntat som dessa perspektivtapeter.

lördag 14 juli 2012

Kattlunds medeltida Gotlandsgård

Kattlunds museigård i Grötlingbo har alltid varit ett självklart mål vid mina Gotlandsbesök. Det är själva byggnaderna som ger det största intrycket. Det första man ser från vägen är den stora ladugårdslängan som ursprungligen har varit lägre och täckt av ett traditionellt gotländskt agtak. För att bära upp tyngden har kraftiga bjälkar byggts in i murarna.
De utskjutande ändarna skyddas med stenflisor.



Den mittersta delen av längan är medeltida.
Där finns ingång, butik, stall, tröskverk och en del utställningar.
Bodlängan inne på gården har åtta rum där  man har förvarat kött, fisk,  höns, gås, svin och seldon samt haft snickarverkstad. Nu finns där bl. a. en utställning om läkeväxter som finns i trädgården intill. I ett av rummen får man läsa om den korta ryska invationen i grannskapet år 1808.
Av den medeltida manbyggnaden finns inte mycket kvar. Det äldsta boningshuset stod här redan under 1200-talet. Under medeltiden byggdes ett hus i vinkel med ett kvadratiskt rum och högt kryssvalv. Kanske satt man Eke tings möten där, den förste kände ägaren av gården var domaren Botulf Kattlund som har undertecknat en överenskommelse med Erik av Pommern år 1412.

Botulfs namn dyker upp igen år 1447 i ett brev till Reval. Näste kände ägare hette Jakob och omtalas 1573. Hans gravsten finns i Grötlingbo kyrka. Under mer än tvåhundra år var alla som bodde här tingsdomare. Under den siste som hette Per var gården år 1653 den största i hela Eke ting. Sedan delades den till två familjer men ett stenvalv störtade ned och man och hustru blev dödade i sin säng.

Alla gårdens och ägarnas öden är kända och redovisade av nuvarande ägaren Gotlands Fornvänner i en monografi. Den siste brukaren hette Jakob Rosendahl som bodde här mellan 1882 och 1912 då han sålde huvudbyggnaden och uthusen till Nordiska museets amanuens.
Den medeltida höga delen av huskomplexet är hårt restaurerat och rymmer en modern utställning med föremål och planritningar.

Bättre bevarad är den delen av huset som byggdes i sten på 1700-talet då skattelindring för stenhus hade införts. Det blev även flera till- och ombyggnader. Brygghuset på husets baksida fick en bakugn 1798. Sen kom källarstugan som syns här. Samtidigt höjdes taket i övervåningen omkring en meter.
Det har blivit många förändringar även under senare år.


 Jämfört med andra museigårdar på Gotland är Kattlunds mindre enhetlig och mer moderniserad.
Den medeltida gården har utvecklats till mångsidigt  utflyktsmål och festlokal under de nuvarande arrendatorerna.
Utöver caféet och det traditionella midsommar- firandet ordnas varje sommar föreläsningar, marknader, tornespel, verkstad och kvällsbufféer.
Det har blivit mera av en levande mötesplats än ett ärevördigt museum.

Länsmuseets bok i ny bearbetad upplaga 2001