Min barndomskyrka i Tammerfors

Tammerforsborna räknar sin domkyrka som en av  världens  viktigaste sevärdheter. Det framkom vid en omröstning i den lokala tidningen Aamulehti för några år sedan.

Johannes kyrka är ritad av Lars Sonck, byggd av massiva granitblock under de första åren av 1900-talet då Finland ännu var ett ryskt storfurstendöme.
Det är en märklig byggnad som gav näring åt fantasin när jag som liten satt där och såg på nakna pojkar, änglavingar, rosor och taggar längs tak och väggar.
Hugo Simbergs fresker med sin symbolism är mycket ovanliga för lutheranska kyrkor och väckte mycket ont blod i början. I en omröstning bland dem som hade beställt kyrkan räddades de från övermålning med en rösts övervikt. Den rösten är något att vara tacksam över.

Hugo Simberg började sitt två år långa arbete i kyrkan 1904 med ormen mitt i taket. Han har liknat ormen vid människohjärtat - enligt bibeln ont från första början. Här är ormen med äpplet i munnen fängslad inom de små vingarnas täta cirkel som symboliserar det unga barnasinnets täta fjun. Det är Guds ord som verkar mot människans självupptagenhet.

Dödens trädgård är ett av Hugo Simbergs favoritmotiv. Det finns även som akvarell, tempera och etsning. Simberg sysselsatte sig med detta motiv under 10 års tid från 1896.
Det är märkliga växter som dessa benrangel ömt vårdar i det karga landskapet. Kontrasten mellan de döda gestalterna och deras aktiva sysslor är förbryllande. Varför hänger den vita duken på en kvist i förgunden? 

Den sårade ängeln är en av de mest kända finska målningarna. Simbergs målning tillkom 1903 under hans sjukdomskris, den ursprungliga målningen hänger nu på Ateneum.  I fresken på kyrkans läktare har han lagt till fabrikskorstenar för att visa anknytningen till industristaden.
Jag kunde inte bestämma om jag skulle tycka mer synd om de stackars pojkarna med grova drag eller den vita ängeln med ögonbindeln. Vart är de på väg?
 Ibland ville jag sitta på läktaren bara för att få betrakta dem.

Rosengirlangen som bärs av tolv nakna pojkar är 52 meter lång och täcker hundra kvadratmeter.
En tredjedel av fresken fick göras om eftersom Simberg inte behärskade tekniken från början. Modellerna är tammerforspojkar, några har man identifierat senare.
De håller i de taggiga rosorna på olika sätt, så som man kan förhålla sig till själva livet.  Den brinnande busken som de rör sig mot hade jag många funderingar kring.

Det som jag mest undrade över var dock altartavlan av Magnus Enckell, en annan av symbolisterna under förra århundradets början. Han har numera blivit mycket uppmärksammad med stora utställningar.
Under Enckells runda glasfönster med korset hänger Uppståndelsen.
Särskilt fästes min blick på de tre männen som nyss har stigit upp ur sin grav och ser på de vitklädda människorna som går i procession mot det eviga livet. Skulle alla gravar öppnas så här undrade jag. Vart skulle alla människorna ta vägen?
Det finns många fler fantastiska detaljer i kyrkan, som jag ännu efter mer än femtio år kan se för mitt inre öga. När jag besöker min födelsestad, försöker jag alltid hinna med att se mina minnesbilder i verkligheten.

Mer om Hugo Simberg

Järnets dystra tempel i Iggesund

Här har malm förädlats till järn under två och ett halvt sekel.
Det är mörkt och dammigt i denna byggnad, branta trappor och trånga passager.
Iggesund är ett av många bruk i Sverige som anlades under 1600-1700 talet.

                                                     

Bruket grundades av Isak Breant 1685. 

Från början fanns en masugn, smedja med hammare samt två härdar för vallonsmide.

Efter att ryssarna bränt bruket 1721 tog stockholmska handelshuset Grill över.
Det medförde en blomstring i järnhanteringen fram till 1800.
Sedan växlade ägarna.

Familjen Tamm som redan ägde flera bruk i trakten tog över 1869 och byggde ett stort vattensåg intill och moderniserade tillverkningen.

Iggesunds masugnar byggdes 1875 och 1895.

Masugn har används i hyttor sedan 1100-talet. Ugnen bestod av ett 20-30 meter högt tegelinfodrat, vattenkylt schakt som fylldes på vid toppen med malm, koks och slaggbildare. I masugnens nedre del inblåses förvärmt blästerluft i ugnsschaktet. Metoden har utvecklats och används fortvarande.

Ett stort framsteg var bessemerverket, en engelsk uppfinning där luft blåstes in i smält tackjärn.
 Sir Henry Bessemer, som har uppfunnit metoden, lyckades dock inte få upp värmen i de stora konverterna. Det var svensken Göran Fredrik Göransson som lyckades få det att fungera.

Den färdiga smältan fördes direkt in under en stor hammare, oftast vatten- eller ångdriven, och hopsmiddes till smältstycken i lämplig storlek och form. Under denna sista del i själva processen rensades slaggresterna från järnet.

Lancashiremetoden förenklade hanteringen. Då användes hög värme till härden som består av en upptill öppen låda av tackjärnshällar, i ett ugnsrum som med en öppning framme är åtkomligt för smedens verktyg.
Förbränningsgaserna försvinner över härdens bakvägg, där ett förvärmningsrum för tackjärnet finns, för att därefter passera en slags rörapparat som svarar för blästerns uppvärmning.

Det stål som smiddes i extrem hetta kunde valsas till plattare stycken som var lättare att hantera. Arbetet var hårt och slitsamt, farligt för hälsan, men olyckor påstås inte varit vanliga.

Nu har järnverket i Iggesund stått  helt stilla nästan 60 år. Det ersattes av kartongtillverkning.
Ibland fylls dock de mörka och dammiga salarna i det gamla bruket av publik vid olika evenemang. Jag kom dit första gången i slutet av 1980-talet då bruket hade förvandlats till en enorm teater, Folkteatern i Gävle spelade mastodont föreställningen Den stora Vreden.

Iggesund har 890 anställda och ingår i Holmenkoncernen. Iggesunds Bruk är ett integrerat bruk som tillverkar homogen blekt kartong av kemisk massa som används för grafiska produkter och förpackningar av högsta kvalitet.

Bruksmuseet är öppet varje dag under sommaren fram till den 7 augusti. I bottenplanet finns utställning om järnhantering. Skogsbrukets och sågverkets historia skildras i en egen utställning. Det är väl värt att se men har ganska få besökare trots att det är gratis inträde.

http://www.bruksminnen.com/bruket.htm
Per Gynt sommaren 2016?