tisdag 21 juni 2011

Alla slags hotell i Helsingfors

Helsingfors är staden för mitt inofficiella rekord i hotellboende. Under flera decenniers  besök i Finlands huvudstad  har det blivit både lyxigt och povert.  Kämp är det mest renomerade och därtill  dyrast av alla.Det visade sig vara så internationellt att hotellpersonalen talade
endast engelska. Sobert klädda mörkhyade personer kom för att bädda sängen för natten. Frukostupplevelsenen kröntes av gäster som bara åt kaviar.

Senast bodde vi på Hilton, stort internationellt hotell med snabba hissar i USA-inspirerat atrium. Det visade sig vara riktigt trivsamt, vänlig personal som talade båda inhemska språken. Gratis bastu både på kvällen och morgonen. Annars brukar de finska hotellen bara bjuda på bad únder morgontimmarna.
För länge sedan var jag stamgäst på Klaus Kurki som nu är designat och omdöpt till Klaus K. Där råder en eklektisk blandning av stilar. Vita massiva plastlampor och guldglänsande tyger kanske känns daterade efter några år.  Frukostbuffén bjöd på utsökta finska specialiteter.


Seurahuone, det ärevördiga gamla Socis med touch av Art Deco har fått en ansiktslytfning, rummen har traditionell prägel. Restaurangen som ofta är ganska tom var förut ett populärt kafé .

Helka med sin björkdekor och Aaltomöbler verkar mera äkta finskt. Numera finns takmålningar i alla rum.
Hotel Linna gör skäl för sitt namn - ett genuint finskt jugendslott med en smal gång till de relativt modernt inredda rummen på baksidan.
Radisson Plaza vid Nationalteatern har den spännande restaurangen Pääkonttori med glasmålningar i den gamla kontorslokalen. Standardrummet var ganska ordinärt, men överraskane tyst för att vara mitt i stan.

Garanterat billigt är Omenahotelli som bara kan bokas på nätet, ingen personal, ganska trist inredning. På en sidogata till Nationalteatern ligger Omapohja, modest och billigt men lite väl basic med två smala sängar. Med frukost på rummet var det inte längre så billigt.
Samma gäller Hotelli Finn som dock bjuder en något avnött diskret 60-talscharm, gult badkar i dubbelrummet.
Den märkligaste utsikten fanns i Vaakuna - från rummet kunde man se rakt in i Sokos varuhus. Restaurangen på taket har fin utsikt över stan.  Ännu längre ser man från övre våningar på Scandic Simonkenttä mitt över gatan. Vill man har en vidsträckt utsikt över stan, tar man hissen upp till Ateljébaren på Torni.
Det här är bara ett axplock av alla hotell i Helsingfors där jag har bott, och fler kommer det att bli förhoppningsvis.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar