Resfoten: En falsk kapten med världsrykte

tisdag 20 april 2010

En falsk kapten med världsrykte

Han var ingen kapten och inte var han från Köpenick heller. Wilhelm Voigt står trots det som staty framför rådhuset i Köpenick sedan 1996, nittio år efter kuppen som gjorde honom världsberömd. Han lyckades arrestera borgmästaren och beslagta hela stadskassan bara för att han bar en preussisk officersuniform. Han hade med sig några soldater av lägre rang som höll vakt medan han försvann med pengarna. Voigt blev arresterad tio dagar senare. Ryktet om hans dåd spred sig snart över världen, Det blev mer än ett rån, det blev ett begrepp. Köpenick är en liten, 800 år gammal stad i sydöstra hörnet av Berlin. DDR-stämpeln har inte helt försvunnit, trots att husen har rustats upp och renässansslottets restaurang serverar Italieninspirerad söndagsbuffé. Turistbyrån skyltar med att Kaptenens dubbelgångare dyker upp varje vardag i staden.
Det är tyst och stilla, men rådhusporten bakom statyn är öppen.

Intill den imposanta trappan finns två rum som visar rådhusets och den berömda rånarens historia. Den stora nygotiska tegelbyggnaden färdigställdes i början på 1900-talet, och påminner på något sätt om Stockholms Stadshus. Byggtiden var lång och kostsam. Ett år efter den högtidliga invigningen kom den objudna gästen, som åkte lokaltåg med ett följe av soldater från en kasern, till det berömda rådhuset och tvingade borgmästaren Georg Langerhans och hans sekreterare att lämna över hela kassan, 4000 tyska mark. Kassavalvet står öppet i utställningens andra rum som är helt ägnat Wilhelm Voigt och köpenickiaden.

Vad är det som gör denne flera gånger dömde tukthusfånge till en världsberömd person? Hela historien har gett upphov till många skratt, man har gjort sig lustig över tyskarnas auktoritetstro. Kaptenen hade högre rang än borgmästaren som måste lyda även om han undrade över kaptenens höga ålder och att kokarden i mössan satt upp och ned. Som fullmakt hänvisade kaptenen till sina soldater med höjda bajonetter. Han lämnade även ett kvitto på pengarna, fast han skrev under med fängelsechefens namn. Sen åkte han lugnt tillbaka till staden. Tio dagar senare häktades han vid sitt frukostbord. Han blev dömt till fyra års fängelse men benådades av kejsar Wilhelm ll efter två år. Som förmildrande omständighet uppgavs att han saknade pass och blivit förvisad från flera orter efter att han hade fått arbete som skomakare.

Denne arbetslöse tukthusfånge visade sig ha en enastående förmåga att tjäna pengar på sin kupphistoria. Han spelade in grammofonskivor, skrev en bok och lyckades till och med att utan visum ta sig via Kanada till USA där han uppträdde på cirkus. Sina sista år levde han sjuk och fattig i Luxemburg.

Köpenickiaden har gett upphov till många böcker, pjäser och filmer. Den mest berömda är Carl Zuckmayers pjäs från 1931, som dock förbjöds och eldades upp av nazisterna. Zuckmayer själv flydde till USA och författade ett år efter kriget en kritisk Deutschlandbericht som gavs ut först 2004 i Tyskland. Men det är en helt annan historia.